Tillgänglighetsanalys

Den hör tillgänglighets- och klarspråksanalysen granskar sidan Strategiska planer och program på Karlstads kommuns webbplats utifrån WCAG 2.2 nivå AA. Syftet är att undersöka hur tillgänglighet fungerar i praktiken och hur utformning, språk och interaktion påverkar invånarnas möjlighet att ta del av samhällsviktig information på lika villkor.

Om analysen

Webbplats: karlstad.se

Granskad sida: Strategiska planer och program

Standard: WCAG 2.2 nivå AA

Analysen bygger på manuell granskning kombinerad med etablerade riktlinjer för webbtillgänglighet. Fokus har legat på faktisk användbarhet snarare än enbart formell efterlevnad, med särskild hänsyn till uppfattbarhet, hanterbarhet, begriplighet och robusthet.

Granskningen omfattar både tekniska och innehållsmässiga aspekter, inklusive navigering med tangentbord, visuell återkoppling, språkbruk, dokumenthantering och samspel med hjälpmedel såsom skärmläsare.

Inledning

Jag har genomfört en tillgänglighets- och klarspråksgranskning av Karlstads kommuns webbplats med fokus på sidan Strategiska planer och program. Syftet med granskningen är att undersöka hur tillgängligheten fungerar i praktiken på en kommunal webbplats med samhällsviktig information som riktar sig till många olika målgrupper och kontexter.

Granskningen utgår från WCAG 2.2 nivå AA, där WCAG 2.1 är ett lagkrav för offentliga aktörer. Granskningen omfattar tekniska och innehållsmässiga aspekter med fokus på faktisk användbarhet.

Metod och omfattning

Jag gjorde granskningen med en kombination av manuell analys och automatiska verktyg. Följande moment har ingått:

  • Automatisk kontroll med tillgänglighetsverktyg, bland annat WAVE

  • Manuell navigering med mus och tangentbord

  • Granskning av rubrikstruktur, länktexter och interaktiva komponenter

  • Bedömning av kontrast, fokusmarkering och visuell tydlighet

  • Översiktlig genomgång av länkade dokument

Granskningen omfattar inte fullständig kodanalys eller test med skärmläsare.

Bedömning

Granskningen visar att sidan uppfyller delar av kraven enligt WCAG 2.2 nivå AA. Grundstrukturen är tydlig och sidan är tekniskt möjlig att navigera med tangentbord. Men det finns brister som påverkar användbarheten, särskilt för personer med synnedsättning, kognitiva svårigheter och användare av hjälpmedel.

De mest framträdande problemen rör kontrast i visuella komponenter, otydliga fokusmarkeringar, inkonsekvent beteende hos interaktiva element, abstrakt språk samt ett stort beroende av PDF-dokument.

Resultat per WCAG-princip

Den granskade sidan uppfyller delar av kraven enligt WCAG 2.2 nivå AA. Grundstrukturen är tydlig och sidan är tekniskt möjlig att navigera med tangentbord. Men det finns brister som påverkar användbarheten, särskilt för personer med synnedsättning, kognitiva svårigheter och användare av hjälpmedel.

De mest framträdande problemen rör kontrast i visuella komponenter, otydliga fokusmarkeringar, inkonsekvent beteende hos interaktiva element, abstrakt språk samt ett stort beroende av PDF-dokument.

Möjligt att uppfatta

Status: Delvis uppfylld

Innehållet är organiserat i flikar som avgränsar informationen på ett överskådligt sätt. Detta bidrar till minskad kognitiv belastning och gör sidan lättare att orientera sig på. Textens läsbarhet är god och kontrasten mellan text och bakgrund uppfyller kraven enligt WCAG 2.2 nivå AA.

Brister identifieras i hur strukturen visualiseras. Flikarnas ljusgula bakgrund har låg kontrast mot sidans vita bakgrund, vilket gör flikarnas avgränsning svår att uppfatta. Vid hovring med mus sker ingen visuell förändring i rubrik, flikyta eller plustecknet, endast muspekarens form ändras. Detta ger en begränsad visuell återkoppling på att fliken är interaktiv.

Text och symboler i flikarna är läsbara, men de omgivande ytorna är svagt markerade. Det innebär att användaren kan läsa innehållet, men får otillräckligt visuellt stöd för att snabbt förstå sidans struktur och hierarki. För användare med nedsatt syn, koncentrationssvårigheter eller låg digital vana kan detta leda till ökad ansträngning vid orientering, trots att innehållet i sig är tillgängligt.

Figur 1: Figur 1. Närstudie av interaktiv återkoppling. Trots att muspekaren ändrar form vid hovring över fliken sker ingen visuell förändring av flikytan. Den ljusgula bakgrundsfärgen förblir oförändrad, vilket innebär att användaren inte får tydlig visuell bekräftelse på att hela ytan är interaktiv.

Berörda WCAG-delar

  • 1.3.1 Information och relationer

  • 1.4.11 Kontrast för komponenter

Rekommenderade åtgärder

  • Förstärk kontrasten mellan flikar och bakgrund

  • Ge klickbara ytor tydlig visuell inramning även i viloläge

  • Säkerställ tydlig visuell återkoppling vid hovring

Möjligt att hantera

Status: Delvis uppfylld

Sidan är tekniskt möjlig att använda med tangentbord. Tabbordningen följer den visuella layouten på ett logiskt sätt och det går att navigera mellan länkar, knappar och flikar utan att fastna. Den grundläggande tekniska hanterbarheten finns där.

Brister uppstår i hur navigeringen stöds visuellt. Fokusmarkeringar är inkonsekventa och varierar kraftigt mellan olika komponenter och beroende på inmatningsmetod. Vid tangentbordsnavigation markeras vissa element med en tunn grå ram med låg kontrast, medan andra komponenter vid musanvändning får en tydlig röd fyllning eller kraftig markering. Detta gör det svårt för användaren att snabbt avgöra var fokus befinner sig.

Samma typ av komponent kan dessutom signalera interaktion på olika sätt. Exempelvis kan en knapp få en solid röd bakgrund vid hovring med mus, men endast en diskret ram vid tangentbordsfokus. Denna skillnad skapar osäkerhet kring om elementen tillhör samma kategori eller har samma funktion, trots att de i praktiken gör det.

Den inkonsekventa fokusmarkeringen påverkar förutsägbarheten i gränssnittet. Användaren tvingas hela tiden tolka hur systemet kommunicerar interaktion i stället för att kunna förlita sig på igenkänning. För användare som navigerar med tangentbord, har nedsatt syn eller kognitiva svårigheter innebär detta ökad mental belastning och risk för att viktiga funktioner förbises.

Figur 2: Exempel på hur fokusmarkering och visuell återkoppling skiftar mellan olika element och inmatningsmetoder.

Berörda WCAG-delar

  • 2.1.1 Tangentbord

  • 2.4.7 Fokus synligt

  • 3.2.4 Konsekvent identifiering

Rekommenderade åtgärder

  • Standardisera fokusindikatorn och använd samma visuella stil för fokus över hela webbplatsen.

  • Säkerställ att fokusmarkeringar har tillräcklig kontrast och är tydligt synliga vid tangentbordsnavigation.

  • Använd samma visuella återkoppling vid mus och tangentbord för samma typ av komponent.

  • Prioritera tydlig markering även för sekundära knappar och flikar så att interaktiva element inte förbises.

Möjligt att begripa

Status: Delvis uppfylld

Sidan uppvisar i flera delar en god språklig begriplighet, särskilt i inledande beskrivningar och övergripande målformuleringar. Samtidigt innehåller innehållet omfattande avsnitt med fackspråk, abstrakta formuleringar och processbeskrivningar som kräver förkunskap. Begripligheten är därmed ojämn och varierar mellan olika delar av sidan.

Delvis effektivt bruk av klarspråk

I flera av de granskade flikarna används en aktiv och direkt tilltalston som underlättar förståelsen. Syfte och mål formuleras ofta på ett konkret sätt som svarar på användarens grundläggande frågor. Exempelvis förekommer formuleringar som tydligt beskriver vad en plan ska uppnå och varför den finns, utan onödigt komplext språk.

Men detta mönster bryts återkommande av längre textavsnitt som präglas av myndighetsspråk, nominaliseringar och abstrakta verb. I dessa delar förutsätts att användaren har kännedom om kommunala processer, lagstiftning och planeringsbegrepp. Det innebär att begripligheten försämras för användare utan sådan förkunskap, trots att informationen i sig är korrekt.

Logisk struktur men återkommande språkbarriärer

Innehållet är övergripande väl strukturerat och sorterat under beskrivande rubriker som gör det möjligt att navigera efter behov. Flikarnas benämningar ger i de flesta fall en rimlig förhandsförståelse av innehållets karaktär.

Samtidigt används akronymer och facktermer, såsom exempelvis olika typer av planer och program, utan att de konsekvent förklaras i direkt anslutning till första förekomsten. Även när förklaringar finns kräver de ofta att användaren läser vidare i texten för att skapa sig en förståelse. Detta skapar återkommande begriplighetsbarriärer för användare med låg digital vana eller begränsad erfarenhet av kommunal planering.

Bristande förutsägbarhet påverkar begripligheten

Utmaningen för begripligheten ligger inte enbart i språket, utan i den visuella och interaktiva inkonsekvensen i gränssnittet. När knappar, länkar och flikar signalerar interaktion på olika sätt beroende på inmatningsmetod tvingas användaren lägga mental energi på att tolka gränssnittets beteende.

I stället för att kunna läsa och ta till sig informationen behöver användaren kontinuerligt tolka om visuella signaler betyder samma sak eller inte. För användare med kognitiva svårigheter, nedsatt syn eller begränsad erfarenhet av digitala gränssnitt innebär det här en tydlig försämring av den upplevda begripligheten, trots att informationen i sig är tillgänglig.

Berörda WCAG-delar

  • 3.1.1 Språk på sidan

  • 3.1.2 Språk på delar

  • 3.2.3 Konsekvent navigering

  • 3.2.4 Konsekvent identifiering

Rekommenderade åtgärder

  • Förenkla språket i längre textavsnitt genom att minska användningen av abstrakta formuleringar och nominaliseringar.

  • Förklara akronymer och facktermer tydligt vid första förekomsten, helst direkt i anslutning till rubrik eller inledning.

  • Säkerställ att liknande funktioner och komponenter signalerar interaktion på ett konsekvent sätt för att stärka förutsägbarheten.

  • Stärk kopplingen mellan visuellt beteende och funktion så att användaren kan fokusera på innehållet i stället för att tolka gränssnittet.

Robust

Status: Delvis uppfylld

Sidan fungerar tekniskt stabilt i olika webbläsare och uppvisar inga uppenbara fel vid normal användning. Innehållet laddas korrekt och de grundläggande funktionerna är kompatibla med vanliga hjälpmedel, såsom skärmläsare. Den övergripande tekniska stabiliteten är därmed god.

Samtidigt finns begränsningar som påverkar robustheten i praktiken, särskilt för användare som är beroende av tekniska hjälpmedel. Karlstads kommun anger i sin tillgänglighetsredogörelse att vissa system fortfarande har brister i kodvalidering. Bristande efterlevnad av tekniska standarder innebär en risk för att skärmläsare tolkar innehållet felaktigt eller att funktioner beter sig inkonsekvent i olika miljöer.

En betydande del av den centrala informationen tillhandahålls via PDF dokument. Flera av dessa dokument är inte fullt tillgänglighetsanpassade, vilket innebär att robustheten försämras när användaren lämnar HTML sidan och öppnar ett dokument som inte kan tolkas korrekt av hjälpmedel. För användare som förlitar sig på skärmläsare, uppläsning eller förstoring kan detta innebära att informationen i praktiken blir svår eller omöjlig att ta del av.

Vid test med skärmläsare framträder även brister i hur interaktiva komponenter kommunicerar struktur och sammanhang. När den visuella återkopplingen är inkonsekvent blir det särskilt viktigt att den tekniska informationen om fokus, relationer och tillstånd förmedlas korrekt. I vissa delar, exempelvis vid navigering i fliksystemet, brister detta, vilket påverkar den samlade robustheten.

Sidan använder även tredjepartslösningar som syftar till att öka tillgängligheten. Dessa bygger dock på att den underliggande koden är korrekt strukturerad. När den tekniska grunden inte är tillräckligt robust riskerar nyttan med dessa lösningar att minska.

Slutsats och vägen framåt

Analysen visar att Karlstads kommuns sida för strategiska planer och program har en stabil teknisk grund och ett viktigt innehåll. Tillgängligheten i praktiken är dock ojämn och uppfyller bara delvis kraven enligt WCAG 2.2 nivå AA. För den primära målgruppen, kommunens invånare, innebär det att informationen går att hitta, men den är inte alltid enkel att förstå, orientera sig i eller använda på ett förutsägbart sätt.

Sidans största brister rör inkonsekvent visuell återkoppling, otydliga fokusmarkeringar och ett stort beroende av PDF dokument. I praktiken kan dessa brister leda till att användare missar funktioner, tappar orienteringen eller får svårt att ta del av central samhällsinformation, särskilt om de använder tangentbord, skärmläsare eller har nedsatt syn eller kognitiva svårigheter.

Men analysen visar samtidigt att det finns en tydlig förbättringspotential där begränsade åtgärder, såsom enhetlig fokusmarkering, mer konsekvent interaktionsdesign, tydligare språk samt bättre tillgänglighetsanpassning av dokument, kan få innehållet att bli mer förutsägbart och lättanvänt.

För invånare i Karlstad kommun skulle dessa åtgärder detta innebära en ökad självständighet, bättre förståelse för kommunens planer och en mer jämlik och rättvis tillgång till information.

Berörda WCAG-delar:

  • 4.1.1 Parsing

  • 4.1.2 Namn, roll, värde

  • 1.3.1 Information och relationer

Rekommenderade åtgärder

  • Säkerställ att webbplatsens kod följer gällande standarder för att underlätta korrekt tolkning av skärmläsare och andra hjälpmedel.

  • Tillgänglighetsanpassa samtliga PDF dokument eller flytta centralt innehåll till webbsidor i HTML format.

  • Förbättra den tekniska kommunikationen av fokus, tillstånd och relationer i interaktiva komponenter.

  • Säkerställ att tredjepartslösningar fungerar tillsammans med en robust och korrekt uppmärkt kodbas.

Mina reflektioner och vad jag lärt mig

När jag arbetade med min analys blev det tydligt för mig att tillgänglighet inte bara handlar om att en webbsida ska uppfylla formella krav som jag checkar av i en lista. Nej, många av bristerna rör mycket i hur sidan upplevs i praktiken, till exempel när visuella signaler och interaktion inte är konsekventa.

Små skillnader i beteende kan göra stor skillnad för användare som navigerar med tangentbord, använder skärmläsare eller har nedsatt syn.

Mitt arbete här har också stärkt min förståelse om hur tätt språk, design och teknik hänger ihop. När dessa delar inte samspelar blir informationen svårare att ta till sig, även om den i grunden är korrekt. Jag tar med mig den kunskapen i mitt fortsatta arbete med digital tillgänglighet.